måndag 27 december 2010

Dag 21 – Detta inspirerar mig

Det beror ju på vad det gäller som ska inspireras till...

Andra som har det/gör sådant som jag själv tycker om.
Människor som har lyckats med sina drömmar och mål.
Vackert väder.
Bra musik.
Kaffe.
Naturen.
Kreativa människor.
När första steget, i vad de nu kan gälla, går riktigt bra.
När det är snyggt och städat runt omkring mig.

söndag 26 december 2010

Dag 20 – Den här månaden

Den här månaden har det blivit en massa julgrejande och nu sen i måndags har jag dessutom befunnit mig nere i Skåne hos mina föräldrar.
Riktigt mysigt och härligt.

Har därför inte heller haft varken tid eller lust att sitta vid datorn och pilla de senaste dagarna.
Men det kommer mer uppdateringar senare, var så säker.

Resten av månaden blir det till att träffa vänner, ja det vill säga om vädret tillåter mig, och tåget, att åka in till Malmö. Håller verkligen tummarna för det. Ska bli så kul att träffa alla igen!
Dessutom ska jag förmodligen även träffa en gammal vän från Blekinge-tiden, har inte sett henne sen vi slutade skolan där, vilket var maj 2004 (om jag inte misstar mig). Jösses!

Jaja ska bli riktigt roligt iaf :D
Ho baloo jag hinner minsann inte med.

Åkte ner till Eslöv, Skåne, och släkten i måndags och har faktiskt inte hunnit med mycket mer än att ta de lugnt och fira jul. Därför det varit knäpp tyst här ;)

söndag 19 december 2010

Hur FAN...!?

Har ägnat helgen åt att läsa olika trådar på familjeliv, bl a en där en 6-årig pojke nämde något om ett övergrepp från pappans sida för mammans väninnan då mamman, pojken och väninnan var i samma rum.
Mamman svarade med att hon skulle prata med pappan och väninnan sa att hon tänkte anmäla.

Diskussionen på fl handlade om hurvida hon skulle anmäla eller ej.
Så klart urarta diskussionen, det är trots allt fl vi pratar om, och folk börjar istället hoppa på ts (trådstartaren) och säga att hon är avundsjuk, att hon är kär i pappan, att hon kommer förstöra familjen, att ungen ljuger, att hon hörde fel, att hon är en dålig vän om hon anmäler, att hon ska ta reda på fakta först osv osv.
Helt befängda saker!
Klart som tusan att det ska anmälas! Ta reda på fakta ligger hos soc och polisen, folk som vet vad dom gör och hur dom ska gå tillväga för att få barnet att prata och berätta hur det verkligen ligger till och inte bara stänga sig som en mussla.
Som någon inne på forumet skrev, hade det varit någon inom barnomsorgen/skola som hade fått höra detta så har dom som Skyldighet att anmäla, detsamma borde gälla för andra som hör sådana saker.

Blir så jävla förbanad. Hur kan man ens.... ?

lördag 18 december 2010

Dag 19 – Detta ångrar jag

Finns inte mycket jag ångrar.
Om jag ångrar något så skulle det ha varit något som jag inte gjort/gjorde.

Men det finns liksom ingen mening med att ångra saker, det gör ju inte saken ogjort/gjort, det gör bara att man funderar på det mer och mer vilket kan komma att bli en riktigt plåga. Man får bara minnas det till nästa tillfälle.

För min del blir det mest "ufh jag skulle inte ha tagit den där sista koppen kaffe" eller "Öööööööj jag skulle nog ha hållit mig för att äta upp de sista på buffétallriken" eller "Noo varför envisades jag med att se de programmet, nu missade jag ju början på filmen". Inget som inte går över på några timmar med andra ord ;)

fredag 17 december 2010

Tatueringar

Jag har tatueringar. 9 stycken. Varenda en av dem betyder något speciellt för mig (utom möjligtvis den allra första, men den är ändå den första så på sätt och vis betyder den något på det viset).
Jag skulle inte göra en tatuering om den inte hade någon betydelse för mig. Jag skulle inte göra en tatuering bara för att det var tufft eller coolt, som en del fortfarande verkar tro är anledningen till att man skaffar dem.

Dessa människor som tror att man gör dem för att det är tufft/coolt är samma människor som diskriminerar folk för att dom har tatueringar, eller diskriminerar och ser ner på folk för andra saker med för den delen. Dom tar för givet att man kommer ångra sig, att man kommer vilja ta bort dem och att dem kommer ge en bekymmer senare i livet.
Ge bekymmer? Hur tänker man då? Ta bort? Varför ta bort något som betyder något för en?
Tatuerar man in diskriminerande och offensive saker så ja, då kan det tänkas att man kommer få problem och förmodligen kommer att vilja bli av med dem.

En del pratar om hälsoproblem när det kommer till tatueringar. Det roliga är att det kommer hyfsat ofta från personer som röker.... eller personer som inte ens brytt sig om att kolla upp hur det verkligen ligger till, med för den delen.

Att skaffa en tatuering är en investering. Inget som man bara gör på impuls för att det är kul/tufft/coolt eller vilka andra anledningar som folk nu kan tänkas komma på är orsaken till att man skaffar en.
1. Motivet och tanken bakom är något som man verkligen har funderat på, och då inte bara över en natt.
2. Tatueraren som får göra den är någon som man har kollat upp, som har ett bra rykte om sig, som är duktig på den sortens motiv som man är ute efter, som kan det där med renligheten runt och kring tatuerandet etc.

Frågan är vem det är som kommer få bekymmer egentligen?
Min röst ligger på personen som väljer trångsynthet framför att vara öppensinnig och inse att världen inte enbart är svart eller vit.

Min förlovningstatuering. Som jag Aldrig Aldrig Aldrig kommer att ta bort! 
Däremot behövs den fyllas i, så det ska mer INK på den ;D

Väntan

Vissa dagar när jag kommer på att det faktiskt finns ett litet liv där inne i magen och som dessutom ska komma ut och bli till en människa, växa upp, leva livet och bli gammal, då känns det så galet!

Det är helt jäklans WEIRD!! Hur tusan funkar de? Hur går det till? Är det ens möjligt? Hahaha Jösses liksom!

Hur kommer hon se ut? Vems näsa får hon? Hur kommer hon vara? Vad kommer hon tycka om? Hur låter hennes röst? Kommer hon att anama min dialekt något? Är det verkligen en hon, eller har dom sett fel på ultraljudet? När kommer hon, kommer hon vara sen, tidig eller precis på den beräknade dagen (30:e mars)?

Det är så mycket som snurrar i skallen nu, minst sagt.
Jag kan inte släppa att det faktiskt finns ett liv där inne, känner hur hon sparkar och hickar flera gånger om dagen.

Och ja, Tack för att stretch-marks, älskar varenda ett av dem! &heart;

Kreativa kaffet

Sitter och dricker kaffe.
Ja ni läste rätt. Jag kokade en nästan en hel kanna kaffe för en timme sen och nu har jag fått i mig två koppar redan. Ååååhåååhåååå så gott!
Redan när jag påbörjade min andra kopp så kände jag hur kreativiteten kom smygande. Hihihi så underbart! Kaffe göder min kreativitet! Härligt :D
Känner hur skallen bara exploderar av underbara tankar.
Jag dricker alltid kaffe när jag ska vara kreativ, alltid. Tror att kaffet nu får mig att vara kreativ, Pavlovs hundar och sånt ni vet ;)

Dag 18 – Min favoritfödelsedag

Jag har haft många fina födelsedagar, men en som jag minns lite extra är min 11:e födelsedag.

Mitt i allt ihopa så sa mamma o pappa helt plötsligt "Kom nu, på med kläderna vi ska åka".
Huh? Va? Åka? Men ni har ju inte sagt något innan...?
Visa sig att vi alla skulle på bio. Fasiken vad kul de var! En rolig överraskning bara sådär mitt på eftermiddagen, när man redan trodde att allt var över liksom. ^^
Skitkul! Jag minns vilken film det var också, Drömkåken med Björn Skifs. :) Ooh blev nästan lite sugen på att se den nu bara för de.

Presenter och allt sådant kul i alla ära, men upplevelser slår allt!

torsdag 16 december 2010

Dag 17 – Bästa semesterminne

Jag har hur många underbara semesterminnen som helst! För att inte nämna de allra senaste då jag och Andreas åkte på vår allra första semester tillsammans till Gotland.

Men mitt favorit från med familjen är nog vintersemestern i Kläppen, eller var det Säfsen?
Båda var åren efter varandra över julen så det finns en risk att jag kombinerar dem ;)

Minns vår allra första skidlektion (Säfsen) då vi alla skulle åka den första lilla rundan ner några meter i backen, dvs gör en "S-sväng" och stanna.
Skidläraren åkte först för att visa. Sen skulle vi åka, minns inte riktigt vilken ordning vi åkte i, men det gick iaf bra för pappa, Fredde och mig. Mamma? Ja, första svängen gick bra för mamma med, nästa sväng gick eeehm... Mamma hade tydligen bestämt sig för att åka ut i diket och hämta hem en gran till vår stuga, tror hon ville skrämma bort eventuella björnar eller vad de nu kan ha varit, innan hon kom fram till sin uttänkta gran, för hon skrek, sprattlade och fäktade på vägen dit.
Jösses vad roligt det såg ut! Jag kan fortfarande sitta och skratta åt det när jag tänker tillbaka.
Kan ju meddela att det gick bra, blev inga stukningar eller andra skador som tur e, mamma kom ju ut ur "skogen" glad och skrattandes. ^^

Vill minnas att det blivit en del småolyckor och klantigheter (varning för ankarliften) på båda våra skidsemestrar och alla incidenter tillsammans med en hel del skratt (o inga skador). ;)

onsdag 15 december 2010

Dag 16 – Mina rädslor och fobier

Att det ska hända min familj något.
Vårdslösa bilförare, djupt vatten/hav, kladdiga äckliga saker (som matrester i vasken), gamla plåster, snor, spyor.

Dag 15 – I en drömvärld så hade...

Jag inte behövt vara orolig för olika saker var och varannan dag. 
Världen hade inte varit full av all den skit som händer och jag hade inte varit rädd för att gå utom dörren visa dagar, eller när Andreas går utom dörren.

Vi hade haft vårt underbara stora hus någonstans i utkanten av nån stad, kanske t o m någonstans i Storbritannien.
Vi hade båda kunnat träffa våra nära och kära precis när vi ville utan att behöva bekymra oss för avstånd.
Vi hade båda jobbat med något som vi trivdes riktigt bra med och som gav en sådan inkomst att vi inte behöver bekymra oss för ekonomin och ändå kunnat unna oss och våran familj saker när vi känner för det.

Världen hade inte varit full av orättvisor och missunsamhet, inget förtryck och ingen miljöförstöring.

tisdag 14 december 2010

Tävling - Ammningslinne




Jag är med och tävlar om ett Ammningslinne från TusenBlå hos Dianas blogg och hennes julkalender.

måndag 13 december 2010

Dag 14 – Dåliga vanor och laster

Dåliga vanor:

  • När jag snyter mig så slänger jag ofta pappret i toaletten, och spolar Inte. Dålig vana säger en del (Andreas), Smart sparande av vatten säger jag.
  • Diskar inte undan efter mig när jag ätit (vi e två goa kålsupare på den dock).
  • Slänger ofta tvätten på golvet istället för direkt bland smutstvätten. Samlar även kläder på hög, sånadär som inte är smutsiga men en riktigt rena för att hamna i skåp och lådor igen.
  • Rätt duktig på att lägga alla möjliga papper, tidningar, böcker, block etc lite här och var det får liksom ingen riktig plats.



Laster:

  • Kaaaaaakor!!! You can call me the cookiemonster! :D
  • OOOOST!! You can call me Oskar eller Wallace!! ;D
  • Kaffe. Fast det har minskat med 98% sen jag blev gravid, får se om det tar sig igen när hon har tittat ut.
  • Mackor. Jag Älskar mackor! Särskilt Dagbert-mackor! YUM! Tror att mackor (med alla dessa yummiga påläggen) är det störta boven till min övervikt, äter typ alltid många fler än vad jag verkligen behöver bara för att det är så Jäklans gott!


  
bilderna har jag hittat på google.

söndag 12 december 2010

Dag 13 – Den här veckan

Den här veckan har jag inte fått mycket gjort alls! Har mest bara legat nedbäddad på soffan med en massa näsdukar och litervis med te. Jupp jag har varit sjuk!
Åkte iväg till barnmorskan i måndags vid 10, mådde hur bra som helst. Allt gick jättebra, kom hem och efter ca 2 timmar så började jag snora nåt så galet mycket.
Sen vart det kört! Mitt snorpappersberg kan mäta sig med snöhögarna här utanför.
Så ja, jag har tillbringat mitt soffläge med att kolla på en massa avsnitt av Cake Boss och att göra så lite som möjligt.

Nästa vecka blir de andra bullar minsann. Fika med mamma Majgren imorgon, en sväng till Haninge (var tänkt att jag skulle åka till Stockholm men efter självmordssprängaren igår så är jag inte så jättesugen på att åka dit), fixa de sista julklapparn, baka, packa, tvätta osv osv....
Men de e som sagt var inte förrän Nästa vecka ;)

Tävling - Broarne

Jag är med och tävlar om ett läckert knivsätt från Rice hos Broarne - inredning för egensinniga.


lördag 11 december 2010

Dag 12 – I min handväska

I min handväska finns ALLTID:
  • Plånbok
  • Näsdukar
  • Handkräm
  • Alvedon 
  • ett litet rosa anteckningsblock
  • en liten ask med salta kex
  • rosa "tub-ask" med en massa hårnålar
  • en virkad docka vid namn Leeloo
  • och en hel drös med kvitton o andra mer eller mindre onödiga papper

fredag 10 december 2010

IDOL 2010

Told ya!!
Jay vann Idol 2010

Dag 11 – Mina syskon

Jag har en bror, Fredrik. 16 månader yngre än mig, det är hyfsat nära mellan oss med andra ord.
När vi var små lekte vi jättemycket ihop, ofta med playmobil (minns ön vi fick i julklapp ett år) eller med actiongubbar (typ heman eller turtles), eller med några av grannbarnen.
Kommer ihåg att han klippte mitt hår en morgon, jag fick bli kortklippt efter de.
Han bruka komma in på mitt rum tidigt på helgmorgnarna och lyssa mig i ansiktet med en ficklampa "Jenny, e du vaken?".  Han var ju mörkrädd ;) Annoying men ja okej nu kan jag väl gå upp och kolla på tecknat/spela nintendo.

Lagom tills det var dags att börja skolan blev den lille skiten totalt odräglig! Goddamn vad jobbig han var! Vi funka knappt alls ihop längre. I högstadiet så hälsade vi inte ens på varandra i skolan. Kommer ihåg att alla mina kompisar tyckte att det var jättekonstigt, men sen å andra sidan så behövde dom inte bo ihop med odågan!

Det blev bättre sen igen när jag flyttade hemifrån. O ännu bättre sen när han också flytta hemifrån, t o m så att jag gick hem till honom o så glodde vi på film o käka pizza. Med andra ord nu funkar vi lika bra igen som vi gjorde från början. Han var här uppe och hälsade på för några veckor sen också. Känns verkligen jätteskönt.

Brosan påminner rätt mycket om pappa till sättet. Lugn och så men kan bli helt jäkla knasig! Han ska även utbilda sig till brandman, precis som pappa, han har pratat rätt länge om att gå i pappas fotspår (hihih o det går tydligt att höra stoltheten i hans röst när han pratar om de).
Ringer man brosan e han så jäklans seg att prata med, han säger ju typ inget, nada. Men! Ringer han, ja då jävlar! Då går käften i ett och man får knappt en syl i vädret själv, väldigt jobbigt om man precis var på väg in på dass kan jag säga ^^

Dag 10 – Mina ambitioner

En dag försent, men men...

Usch vilken svår en.
Det skiftar helt enkelt.

Jag vill hitta mitt drömjobb, det jobbet som gör att det inte ens känns som man jobbar, som att man bara följer sin dröm. Vad det jobbet är vet jag faktiskt inte riktigt ännu. Det finns så mycket som gör mig glad.

Jag vill ha en stor härlig familj, att vi alla ska må bra och ha de bra. Att det inte ska gå någon nöd på oss, att vi slutligen ska kunna köpa det där mysiga huset i utkanten av någon stad.

onsdag 8 december 2010

Dag 09 – Min tro

Jag är inte religiös. Inte för fem öre. Gick ur kyrkan för några år sen, mina barn ska inte döpas (vill dom ta del av kyrkan senare så får det vara deras egna aktiva val i så fall).

Men en tro har jag. Den kan förklaras genom följande klipp från filmen "The Secret".




Jag och Sara har en upplevelse från en härlig dag då vi bara några dagar tidigare sett och förälskat oss i denna filmen, denna filosofin. Då rörde de sig om något enkelt och litet, men principen är den samma.

Toddlers and Tragedies

Bläddrade bland kanalerna och hamnade på TLC, inte visste jag att vi kunde få in den. Lucky me för nästa program e Cake Boss ;)

Men nu är det Toddlers & Tiaras. Fy fan säger jag bara!!
En liten liten kille (vi snackar månader alltså) som dom beskriver med "his ambition; to grow up" Nästa kille, lite äldre "His ambition; to make lots and lots of money", allvar pojken kan ju knappt öppna munnen.

Sen en liten flicka (4 år) som dom testade nån klänning o smink på, "Mummy it hurts". Vafan!! o som senare efter att ha varit på scenen utbrister "I rocked that stage!"

Hur kan man ens tänka tanken på att utsätta sina barn för något sådant?!
Det är ju inte som att ungarna kommer en dag och säger "Mamma jag vill ägna all min lediga tid åt 'pageants'!". O absolut inte det små månaders gamla barnen.
Varför gör man nåt sånt? Vad vill man uppnå? Vad vill man lära sina barn?

Barnen ser ju ut som små docker. Och när det är dags för "outfit of choice" o "talent" så kommer många av dem ut i små minimala kläder, gärna sexiga också, dansandes (bortsett från pojkarna då såklart) och självklart dansar mammorna med i publiken och visar sin dotter hur hon ska göra.

Kostar skjortan gör det med! Har sett dokumentärer tidigare där föräldrarna (läs mamma, för det 90% enbart mammans idé) läggar ut flera tusen i månaden och ibland så pass mycket att det påverkar familjens ekonomi i övrigt.




tisdag 7 december 2010

Dag 08 – Min bästa vän

Jag har några vänner som jag anser som goda vänner, men bara en som jag ser som min absolut bästa vän.

Vi vet precis var vi har varandra, oavsett hur lång tid det går mellan att vi träffas eller pratas vid (vilket tyvärr inte blir lika ofta sedan vi inte bor i samma stad, eller ens samma län längre). Vi har många underbara upplevelser och minnen ihop och självklart några mindre underbara.
Vi har liknande värderingar och tankar om livet, men inte i allt. Och det behövs faktiskt inte. Man behöver inte tycka och tänka samma sak för att kunna umgås och uppskatta varandra, så länge e det finns respekt och förståelse, vilket det finns mellan oss. Vi kan diskutera saker där vi absolut inte håller med varandra utan att det blir sura miner, vilket tyvärr verkar vara ovanligt...
Något av det bästa som finns att göra med henne är att knäcka en öl eller en vinare en kväll och bara sitta och prata om allt mellan himmel och jord.
Hennes familj, djur och hem känns som en del av min familj och man känner sig alltid hemma och välkommen hos henne.
Vi har känt varandra sedan vi var 7 år, gick i samma klass hela grundskolan. Vår relation har kanske inte alltid varit den bästa, men trots att vi båda kan vara långsinta så kan vi be om ursäkt, förlåta varandra och gå vidare.

Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag har henne i mitt liv och vet inte riktigt vad jag skulle gjort utan henne.

Love Ya Kakan/Cookie/Räkan/Kutter (försöker komma ihåg alla andra smeknamn jag har kommit på till dig ;) )

Cake Boss

Råkade snubbla över Oprah igår, handlade om drömjobb att följa sina drömmar helt enkelt.
Bland annat så var Buddy med, en konditor som tog över sin fars konditori när han var 17 och som nu även har en serie som heter just Cake Boss.


Fick hem några avsnitt igår och kollar nu på piloten. Helt underbar! så galet vackra, fina och inspirerande tårtor!

Nya favorit serien helt klart!!

måndag 6 december 2010

Dag 07 – Min dag

8.54
Vaknat, pinkat i en burk, fått på mig kläder och väntar nu på att klockan ska bli så mycket att jag kan gå ner till skotten hämta mitt paket, posta a-kassa kort och sedan komma ut till busshållplatsen lagom till bussen kommer. Ska vara hos barnmorskan idag kl 10, därför jag pinkat i en burk.
Blev ingen frukost nu heller, vill få ett blodsocker-värde som inte är skyhögt pga att jag precis ätit utan få ett mer rättvisande (ligger en flapjack i väskan och väntar på mig till efter besöket ;) ).
Annars ska det blir kul att höra vad hon har att säga idag. Ska se om jag kan komma ihåg alla frågorna som Andreas och jag kom på igår innan vi somna.

12.00
Hemma igen. Allt gick bra, alla värden var jättefina o nästa gång ska de bli glykos-test (vilket innebär att jag ska komma dit utan mat i magen och sen ligga där i två timmar efter att jag druckit en sockerlösning).
Har hunnit få mat i magen nu iaf, mmm.. och lyssna på grannarnas helvetshund som började med att yla konstant till att nu gå över till att skälla och trigga andra hundar i byggnaden att skälla dom med. Gaaaaah jag blir galen!! :(

16.56
Efter flera timmars snörvlande och feber-ojjande (jupp jag har blivit sjuk) skuttade jag i efter härligt hett bad. Oooh vad skönt. Låg där hela 80 minuter :o
Väntar nu på att Andreas ska komma hem, antingen kommer han inom dörren om en 10 min eller så skulle han bort o träna (o då även förhoppningsvis handla lite sjukling-grejor till mig). Ja vi får väl se.

20.33
Andreas e hemma och vi har hunnit äta den godaste soppan Ever! Han lur hade ju dött under dagen så han hade inte fått mitt sms så blev ingen alvedon, apelsin eller glass. Han får helt enkelt handla imorgon istället ;)
Nu är det soffläge och vi kollar på Top model. Blir nog en hyfsat tidig kväll ikväll.

Goddamn god Pumpasoppa

"De e nog fan den godaste soppa jag nånsin har ätit!" /Andreas 
:D



Goddamn god Pumpasoppa


ca 1kg(orensad) pumpa
1 stor gullök
1 stor vitlöksklyfta
1,5 dl kelda mellangrädde
 1 - 1,5 l vatten
smör
salt
vitpeppar
gurkmeja
chilipeppar
1 nypa socker

Hacka löken fint och släng ner i en kastrull tillsammans med en ordentlig klick smör.
Rensa pumpan på kärnor och skal och hacka upp i olikstora bitar och släng ner i kastrullen med löken. Låt fräsa tills det är mjukt. 
Häll på vatten och grädde och låt koka upp. 
Tillsätt salt o sedan lite vitpeppar, gurkmeja, chilipeppar och en nypa socker, låt småputtra sen är det klart att servera. 


MUMS!! kan jag säga! Kan absolut hålla med Andreas om att det här var om inte den godaste så iaf en av de allra godaste sopporna jag har ätit!

söndag 5 december 2010

Dag 06 – Ett ögonblick

Det e mörkt ute. Sitter i soffan, vilket jag har gjort merparten av dagen. Ljuset i lyktan i fönstret ger ett sånt där mysigt sken (snart dags att tända ljusen för andra advent med).
Buddah ligger bredvid mig och suzzar sött, ser ut som han snubblat ner med huvudet före i filten ^^
Andreas ligger på min andra sida, stryker mig över ryggen, gör gulle-ljud och kollar på senaste avsnittet av UFC o se sådär lagom busig och påhittig ut som han brukar göra.
Elvis galer (mjauuar?) från hallen, han vill väl upp i skåpet igen.
Freja och Idun? Hmm vet inte var dom e, förmodligen i rummet bredvid o ligger väl på resp. under en stol och sover. Lily? Hon sover nog gott, känner ingen rörelse just nu.
Snart dags för Dexter. :)

lördag 4 december 2010

Dag 05 – Vad är kärlek?

Att vakna på morgonen, se nunan på sin underbaring och bara fyllas med sådan värme och lycka.
Att känna att man vill göra lite extra saker, om så bara gå upp lite tidigare en morgon för att fixa morgonkaffe till sin underbaring, bara för att få se hans leende senare.
Att kunna ligga i soffan o mysa en hel dag utan att känna att man måste göra något.
Att känna lycka bara av att se någon av underbaringens saker som han brukar använda.
Att längta ihjäl sig tills han e tillbaka även om han så bara har åkt ner en snabb vända till affärn.
Att kunna offra lite av sin egen tid eller planer för underbaringens skull.
Att göra saker för hans/eran skull bara för att du vill, inte för att du måste.
Att veta att vartannat av hans hjärtslag är mitt.
Att veta att det just nu i min mage vilar den perfekta kombinationen av oss två.

fredag 3 december 2010

Dag 04 – Det här åt jag i dag

Frukosten började med några vörtbröds-mackor med jul-edamer o laxsallad. Mums!


Till lunch blev sojafärs-lasagne med rivna morötter. Yum yum!




En massa chips o dip (o Dr Pepper för min del) på kvällen till filmen. Jepp jepp ack så onyttigt, men OJ vad gott! ;D




De e ju lite firande idag ju så gjorde Andreas Älskade New York Blueberry Cheesecake. Goooooddamn vad den e god! Receptet hittar ni antingen på recept.nu eller i Leila's "A piece of cake".
Dock så vi alldeles proppfulla redan så det är nog ingen som kommer orka ta sig en bit idag. Den får helt enkelt gotta sig i kylen till imorgon. (eller ja... kaaaaanske en minimini bit slinker ner sen ;) ).

torsdag 2 december 2010

Dag 03 – Mina föräldrar

Tommy och Britt-Marie.
Båda födda den 27:e december, samma år, haha ja och lägg till att svärmor e född den 27:e december hon med (dock inte samma år).
Gifta sedan den 6 juni 1981, hoppla 30 år jubileum nästa år jue :D

Saknar mina föräldrar jättemycket nu sedan jag flyttade. Mer än jag trodde att jag skulle göra. Känns som att man uppskattar dem mer och mer för varje år som går. (ska bli helt underbart att bo hemma hos dem i skåne i två veckor nu vid jul o nyår).


Pappa är en ganska tystlåten och lugn person men som kan spatta loss ibland. Man ser tydligt när det är något som pappa gillar, situation eller mat eller vad de nu kan vara, det liksom glittrar till lite i ögonen på honom. :) Men han säger inte så mycket, lite så kan jag också vara (pratar inte i onödan som Andreas en gång beskrev mig och det stämmer väl in på pappa med). Snackar inte en massa bara för att man ska snacka.



Mamma är en sprallig och glad filur. Pysslig och påhittig. Det var mycket sådant när jag och brosan var små, pärlplatsbyggande, stora rullar med ritpapper, pepparkaksbakande och massa massa mer. Jag tror att jag blir mer och mer lik mamma till sättet för varje år som går. :) Pysslar jag inte med nåt eller håller på att läsa en bok så blir jag knäpp. Måste alltid ha något igång, och precis så e mamma med! Sen vad det är spelar mindre roll, bara de e nåt kreativt och stimulerande.




Jag vet inte vad jag hade gjort utan mina föräldrar närvarande i mitt liv. Dom har hjälpt mig så mycket på så många olika vis, säkert långt fler än dom själva är medvetna om. 
Jag har så många underbara minnen från min barndom. Minnen från semestrar, den då vi fick rökt rengbågslax med hollandaisås på hönökaka (MUUUUUMS!!),  vattenlandet vid waisenhoiser (hur tusan stavas de?),  Hundspannen i Kläppen, första promenixen på stranden på Mallorca, det där jäklans blomsterflickorna i Palma osv.
Pappa som ladde beslag på hela den lilla poolen hemma i trädgården (hur tusan fick han plats!?), mamma när hon rullade ut den där stora rullen med ritpapper och som vi sedan satt och rita på, alla mysiga helgfrukostar i vardagsrummet till morgonprogrammet med bl a Hacke Hackspett (te i määängder), filmkvällarna när vi hyrde en massa filmer dukade upp med typ 3 olika sorters chips o minst lika många dipper, när vi fick hem den nya tvättmaskinen (hahaha den lätt ju som ett flygplan!), när rönnträdet högs ner (det tycket jag Inte om), Mårtensmiddagen som blev förstörd av dålig brysselkål, klä granen o alla mysiga julaftonar. Ja det finns massor! :D


Behöver jag säga att det är dom jag saknar allra mest sedan jag flyttade. Tur det finns flyg, tåg o buss ;)

Härlig dag trots att planen gick i stöpet

Var iväg en sväng inne i stan idag. Fick för mig att jag skulle ha tag i ett signerat ex av Kat Von D's "The tattoo chronicles". Väl där sprang jag fram och tillbaka i kön några gånger, min förvirring och deras (ja jag tänker minsann skylla på dem) oförmåga att skylta och informera ordentligt gjorde att jag inte fick klart för mig om man skulle köpa boken innan man kom fram till signeringen eller ens Var man skulle köpa den. 
Till slut gav jag upp. Insåg att kön var minst en timme lång och Lily började redan trycka på min överfyllda blåsa. "/ 
Hade varit kul att få ha en signerad bok i sin hylla, som jag dessutom fixat själv, men tja... Jag gillar Kat Von D men är inget överdrivet stort fan, så jag valde att skippa en eventuell urinvägsinfektion/på-pinkning fram boken.

Efter att ha smitit in på toan på Waynes Coffee blev till att ta tåget bort till slussen och vandra upp längs götgatan istället :)
Fick köpt en rikigt bra väggalmanacka för nästa år. Hade tänkt köpa den där familjealmanackan genom jultidningarna men den här hade samma funktioner med att man har individuella fält för alla i familjen, samt att jag/vi själv kan få dekorera den lite. Tänkte sätta mig och kladda lite på Januari sen :)



Har sedan jag kom hem hunnit ta en überskönt varmt bad, se en Beck-film, förbereda för testningen inför årets hemmagjorda julgodis (receptet verkar än så länge inge vidare så det var nog tur att jag bestämde mig för att för en gångs skull testa) Och slå in några fler paket till Andreas hihihi.

Jag åker ju ner till Skåne den 20:e december och tänkte att det skulle vara lite kul med en liten paket-kalender (som jag f.ö. fyndade på Ellos) där det finns ett paket för varje dag jag e borta fram till julafton :) Har blivit tre än så länge. (orka fixa 24 st, fattar verkligen inte hur mamma lyckades komma på 24 små paket till brosan och mig under några år. ^^)

Hotelle Gyllene Knorren

vaknade några minuter i 7.
"Meeen oooh jag hinner ju upp för att se ett avsnitt av årets julkalender"

Sagt, tänkt, o gjort och nu sitter jag här i soffan, nerbäddad med filt. Stjärnan i fönstret är tänd och det ser så otroligt mysigt ut med all snö utanför. :D Kärlek!

Oj, nu börjar den :P

onsdag 1 december 2010

Laleh - Invisible

I keep loosing my faith
(Don't loose it! )
I keep tryin' again
(Don't let you fall! )
I keep taking the blame
(Don't take it! )
I can't give it away
(It's not your fault! )

You might not know what I mean
(Don't loose It! )
But you know what I believe in
(Don't let you fall! )
I can't give you my cause
(Don't take It! )
I'm just saying because

Invisible rat holes
Invisible
You can't catch them
The guilty are invisible
Invisible
So you can't catch them

(You have it
You're strong enough
You have it
It's in your heart)

They keep turning away
(You have it)
I can't help I'm afraid
(You're strong enough)
Give us power to fight
(You have it)
Oh, I wish we would try
(You have It)

I keep playing my part
All I know is my song
All I'm trying to say is
I can't live their way
I can't live their way
I can't live their way
I can't live their way
I can't live their way

Invisible rat holes
Invisible
You can't catch them
The guilty are invisible
Invisible
I can't catch them (x6)

(And when I play on
And when I play it all falls trough me
All is in control)

Who matters and who doesn't?
Who matters?

Dag 02 – Min första kärlek

Jag var typ 3 (4?) 2 när jag träffade honom i affären. Hatade honom, ville inte alls ha med honom att göra. Bläää rent ut sagt!

Men han fick tydligen följa med hem iaf.
Väl hemma Älskade jag honom! Min Snobben! Käääärlek! Han var med mig över allt efter de. Har massa bilder hemma hos mamma och pappa med oss två på. Han finns fortfarande kvar här i någon vrå, tyvärr inte inom fotoavstånd...


såhär ser min Snobben ut, denna bilden är dock hämtad från google.

Till Lily

Jag förväntar mig inte att få en massa saker till Lily nu när hon är på väg.
Jag önskar mig inget till henne, jag kräver inget, men där emot vet jag att det är många som gärna vill ge saker, kläder etc till henne.
Därför säger jag detta nu, så är det sagt.

Jag vill inte ha en massa rosa saker, en massa med barbie (o absolut inte Bratz!) eller annat gullinutt på. Inget överdriver flickigt, inga volanger överallt, inget med Pippi på heller för den delen. Inga ursöta klänningar med volanger och spets. Inga rosetter. Jag vill inte ha böcker om prinsessor som blir räddade av prinsar och liknande.
Precis som att om hon hade varit en liten pojke istället så hade jag inte velat ha en massa tuffa saker till honom, inget svart och mörkblått, inga tuffa bilar osv.

Varför?

Jag vill inte att hon ska bli dömd efter hur hon ser ut.
Jag vill inte att det mesta hon ska få höra är hur söt hon ser ut, vilken fin klänning hon har på sig, hur tyst, lugn och snäll hon är osv osv.
Kläder till flickor är anpassade till lugna, tysta omhändertagande lekar. Det är föråldrade synssätt på män och kvinnors roll som präglas redan under barndomen.


Så vad vill jag då för henne?
Jag vill att hon ska få vara sig själv, inte bara en roll som redan bestämt för henne. Bestämmer hon sig senare, när hon är stor nog att välja själv, att hon vill ha en massa rosa, gullinutt, barbie, docker osv då får hon de. Men jag tänker inte pracka på henne de redan, utan vill ha neutrala saker.

Så vad funkar då?
Färgglada härliga kulörer, sådana som man blir glad av. Saker, prylar och kläder som man inte genast tänker flicka/pojke när man ser dem.

Jag kommer skriva mer om det här, var så säker.
Det här med Genus kommer vara svårt, inte minst för mig, man är ju så inpräntad med dessa förbaskade roller från media och samhället runt omkring en. Men jag vill inte att det ska behöva vara så, jag vill inte att mina barn ska behöva pressas in i dessa roller och med de förväntningar och kraven som kommer med dem.
Det här är nya tankar även för mig, men det har dykt upp nu i samband med att Lily är på väg och jag vill ju ge henne det bästa förutsättningarna som kan ges.

tisdag 30 november 2010

Chocolate Chip Cookies

Yum yum yum!

Har inte gjort Cookies på några år nu faktiskt.
Receptet som jag brukar köra efter är ett recept jag fick av Samira när jag gick kost o hälsa på blekingeläns folkhögskola, med andra ord direkt importerat från usa ;)

Muuuuuumma degsmet! Skulle kunna äta bara denna.
Den slår cookie-dough'en i Ben&Jerrys glass med hästlängder!

Små plättar som väntar på ugnen.

Done! 
Ooooh längtar efter att få sätta tänderna i en sån här godbit! :D

Dag 01 – Detta är jag

Jenny Marie Fridh, tidigare Jönsson men tog min mormors flicknamn för några år sen. Jag är en 27 årig skåning, snart 28, som bor tillsammans med min underbara fästman i natursköna Nynäshamn tillsammans med våra 4 katter sedan i mars i år.


Jag är envis, lite smågrinig ibland.
Jag är en såndär som aldrig är nöjd med mig själv, men den senaste tiden så har jag försökt minska mina krav på mig själv och inte trycka ner mig själv när saker och ting inte går/blir/ser ut som jag vill att det ska göra.
Har försökt lägga allt negativit tänkande bakom mig. Jag är klar med den biten liksom. Det hjälper mig inte att gräva ner sig i diverse saker, eller ens att skrika och sura för att jag tappade ett glas i golvet, eller vad de nu kan vara. Det gör bara att det blir jobbigare och svårare för mig, det påverkar min självbild och dessutom påverkar det min omgivning negativt.

Jag är konflikträdd. Har nog alltid varit de, jag är rädd för att jag ska göra eller säga något som göra att personen inte kommer förlåta mig och därmed försvinna från mig/tycka illa om mig.

Jag tycker att det små sakerna i livet är viktigare än de större. Lite sådär att det är tanken som räknas, men då ska det verkligen vara en Tanke.

Jag tycker om det andliga och spirituella. Har länge haft ett stort intresse för wicca, völva-kunskaper och häxkraft, tror att det är det som har hjälpt mig bli så lugn och att ta det lite jobbigare stunderna med en nypa salt. Gick en kurs hos en underbar människa från Höör för några år sedan, Eta Christensson. Lärde mig så otroligt mycket om mig själv då, nu håller hon dock i lite andra kurser men misstänker att tyngdpunkten ligger på de samma. Angående spöken och sådant... hmm jag har svårt att tror på det, det går inte att greppa och förklara och därför kan jag inte riktigt tror på det. Men, jag har sett spöken, eller vad de nu var, vid två olika tillfällen. Jag vet det låter konstigt, jag vill tror på de har ju sett men kan ändå inte riktigt tro på det.

Älskar djur! Hittills har jag hunnit med; 1 mus, 10 ödlor, 2 kaniner, 6 katter, 2 råttor och ett gäng fiskar. (Jösses!) Nu har vi dock bara 4 katter. Jag hade två och Andreas hade två. Vill Jäääättegärna ha hund senare. Men som sagt var senare. Hade gärna bott ute på en gård någonstans med alla mysdjur och underbara naturen tillsammans med våran skock ungar ^^ hihihi

Jag älskar att träna. Dock har jag kommit av mig helt nu. Men när jag fastnar så fastnar jag verkligen. Blir helt nitisk, tränar som en tok, Alltid samma tider samma dagar Oavsett och det påverkar kosten också. Märker hur bra jag mår när jag väl tränar, men kommer jag av mig så blir jag värsta soffpotatisen... "/ Har blivit en del olika saker genom åren, allt från dans, simning till kempo (kampsport) och gymma, helt hooked on Body Combat (nu e jag dock alldeles för rund och otränad för att klara ett combat-pass, hade typ dött under uppvärmningen ^^ ). Får försöka ta igen det sen när Lily är tillräckligt gammal för att klara sig utan mig under några timmar.

Älskar att vara kreativ! Älskar de! Finns så många olika vis att släppa loss sin kreativitet på. Måla, sy (gick textil i gymnasiet), virkar, pilla med cernitlera, hemsidor (precis avsluta en utbildning inom media o teknik), photoeditering, rita, illustreringar, klippa klistra, fixa hemma, laga mat osv osv osv. :D


Får nog stoppa där, skulle kunna hålla på i evigheter och berätta om mig och känns som att det blivit rätt långt redan som de e ;)
Men som ni vet... "det kommer mera..."

Personlig almanacka

Har varit sugen på dessa ett tag nu och nu Äntligen fick jag tummen loss och beställde en apfin grön Personlig Almanacka till mig till nästa år :D  wiiiie


Klicka här för att komma till en värdekod som ger dig 5% rabatt på personlig almanacka, gäller t o m 101220

måndag 29 november 2010

30 Dagars Bloggande

30 dagars bloggande cirkulerar just nu i bloggvärlden, hmm ja jo även jag lockades in i det ^^
Jag har ändrat på en del av ämnena, och har bland annat norpat några ämnen från Lady Dahmers lista.


Dag 01 – Detta är jag
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Ett ögonblick
Dag 07 – Min dag
Dag 08 – Min bästa vän
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Mina ambitioner
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – I en drömvärld så hade...
Dag 16 – Mina rädslor och fobier
Dag 17 – Bästa semesterminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Detta inspirerar mig
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här gör mig glad ända in i själen
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Bloggar jag följer
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här
 saknar jag
Dag 29 – Barn
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Tävling - Geggamoja

Jag tävlar om ett presentkort på 500 kr från geggamoja hos Britta Bloggar!
Tävla här du också!






Tävlingen avslutas 10/12.

torsdag 25 november 2010

Min Graviditet v. 0 - 23

v.0 Minns att jag sa till Andreas "Nu känns det som det hände nåt". :)
Visst gjorde de de, men det dröjde 5-6 veckor och 3 graviditetstest innan det blev positivt. Shit vilken lycka när strecket väl dök upp där! Den 25:e juli tror jag att det var :) Ingen mer kattlådsrensning för min del. Ingen Ädelost heller för den delen *Mega-über-super-Snyft*



Inte så långt efter det var mamma och pappa uppe hos oss och hälsade på, och eftersom att alla föräldrar då var samlade kände vi att det var ett perfekt tillfälle att berätta, trots att det fortfarande var rätt tidigt i graviditeten.


I v. 7 började illamåendet. Jag spydde inte så många gånger, men jag mådde illa hela tiden. Känslig för allt från matos till snor, snor e jag visserligen känslig mot typ alltid ^^ Trött som få var jag också. uff!
Tröttheten och det allra värsta av illamåendet släppte som tur e ganska fort, inom 1-2 veckor.


Vid v.10 (18/8) var jag på mitt första besök på mvc. Kändes ju som en evighet dit, hade allra helst rusat dit direkt och blivit matad med information. Fick iaf några böcker, lite information, tog några blodprover samt vikt och fick veta att jag skulle bli kallad till UL runt v. 18 (Tjoohooo!).  Det som jag reagera på efter att jag varit där var att jag inte fick göra ett grav-test. Huh! liksom, ska jag inte pinka på en sticka nu? Men ja, det var kanske något som syntes på något av alla blodproven jag tog(?).
Redan nu började de bli lite jobbigare att gå i trapporna och att gå upp för helvetsbacken vi har här utanför.


Efter v. 12 som illamåendet släppte på riktigt. Efter det var det enda att jag klöktes så fort jag snöt mig Om jag inte hade druckit lite vatten innan. Skitskumt.


I dessa veckor hade vi stenhård koll på trollets utveckling varje vecka. Vid någon vecka så stod det att hon var stor som en böna, och efter det (o pga att jag gick runt o fes hela tiden) fick hon hetta bönan ett tag.
Nojjig och nybörjare som man e så gick jag runt och var orolig Hela tiden! 'Det gör ont i magen, Hjälp vad e de frågan om!?' (svar: livmodern växer, det gör ont på en del). 'Men hjälp, jag går ju ner i vikt, vad e som händer jag spyr ju inte upp all min mat!?' (svar: En del, särskilt dom som inte redan e pinnsmala, kan gå ner i vikt istället för att lägga på sig.) Och så var det massa massa mer...


Någon gång mellan v. 12 o v. 14 började jag vagga framåt lite. ^^ Kände mig lite som en anka när jag gick.
Dessutom fick jag ont bak på höger höft i v. 16. Jag trodde att det var foglossning som satt igång. Var iväg hos en kiropraktor genom "jobb" men förmodligen var det med hur jag sitter om dagarna, o inte foglossning. Det gick iaf över efter 3 vändor hos kiropraktorn och några stretchövningar. Skönt de.


Den 21 oktober v. 19 (18+1) var vi på UL. Det går omöjligt att beskriva lyckan när "kameran" flög över magen och vi fick se en allra första skymt på det lilla huvudet! Jösses! Det fanns verkligen något där!
Efter att ha tagit alla mått som hon kunde, ja lilltrollet ville ju inte visa sig riktigt, så visade det sig att jag var inte alls i v. 19 som jag trodde, utan i v. 18 (17+0). Gissa vilken besvikelse, att bli bakflyttad en hel vecka!! Men hon visade iaf rumpan för oss och barnmorskan tyckte att det såg ut som en flicka, vilket vi båda hade haft på känn från början. :) Och dessutom skulle vi bli kallade till ett nytt UL så då kan man ju helt klart ta att man blir bakflyttade ;) Tyvärr blev det inga jättebra bilder, men vi fick två på huvudet iaf.




3 oktober, den andra v. 19 (18+6), var det dags för det nya UL'et. Måste erkänna att jag var orolig för att bli bakflyttad ytterligare en gång. :( Men hon hade utvecklats och växt som väntat så jag fick stå kvar på 18+6 :D Dock var hon nästan lite för stor denna gången så det blev nästan sämre bilder denna gången.

Från nu och några veckor framåt så mådde jag hur Jäklans bra som helst! Prima ballerina liksom! :D Jätteskönt. Riktigt Glad och Lycklig kände/känner jag mig med. Försöker tänka på att hur jag känner mig och mår även påverkar den lille i magen.


v. 20 så var jag på mitt andra besök hos mvc. Tog några fler blodprov och fick bekräftat att jag faktiskt gått ner 5 kg sen jag var där sist. Vi pratade lite om hur det har gått de senaste veckorna och sen fick jag lyssna på hjärtljudet.  Hördes en massa sprakande som störde hjärtljudet, min barnmorska (som förövrigt heter Maria och är helt underbar) sa att det var sparkar. Va sparkar? :D Hihihi så hon rör verkligen på sig en massa där inne! :D Fick iaf till slut höra hjärtljudet helt underbart! Synd att Andreas jobbade och inte kunde följa med. Hjärtat ska ligga mellan 140 o 160 och nu låg på 150,  helt perfekt med andra ord. :D
Ska dit igen i v. 24, därefter blir det besök var 3:e vecka.
Denna veckan ska ju även hörseln vara fullt utvecklad, så nu har jag börjat bära min bola och har hunnit spela musik för magen en gång också.


I v. 21 så kände vi, vad vi trodde, var det första ordentliga sparkarna! :D Ett jämt underbart trummande, som uppenbara sig precis minutrarna innan Andreas skulle sticka iväg till jobb en tidig måndag morgon. Helt underbart! Det bästa var nog att det inte bara var jag som fick uppleva det utan Andreas fick också känna av trummandet.


I v. 22 så började jag helt plötsligt känna mig riktigt tung och stor. Kollade ner när jag stod upp och blev förvånad över att se mega-magen. Som jag skrev till Andreas i ett sms:
"Jag tror att jag har förvandlats till en valross under natten. Magen känns uppsvälld som värsta ballongen, men ändå kännde det som att hon inte riktigt får plats. Har knökt runder som de troll hon e idag och ett tag försökte hon nog trycka sig ut genom magen. Jag befarar att vi väntar en alien..."

Dessutom har det börjat göra ont i höger knä. Mindre kul. Men vi har börjat känna hennes rörelser mer och mer.


Idag går jag in i v. 23, i morse läste jag om de där jämna trummandet vi har känt vid några gånger. Jag har tyckt att det har känts lite konstigt, Sparkar hon verkligen så rytmiskt? Hjärtat kan det ju inte vara för då skulle man väl känna det hela tiden? Jajemen! För det är minsann hickningar! :D Hihihi. Skönt, för då vet man ju att hon gör andningsövningar/sväljövningar.

Längtar efter att få se och känna vad som händer det kommande veckorna. När får man se en fot visa sig på magen vid sparkandet? När börjar föräldrar grupperna? osv osv osv...