När vi var små lekte vi jättemycket ihop, ofta med playmobil (minns ön vi fick i julklapp ett år) eller med actiongubbar (typ heman eller turtles), eller med några av grannbarnen.
Kommer ihåg att han klippte mitt hår en morgon, jag fick bli kortklippt efter de.
Han bruka komma in på mitt rum tidigt på helgmorgnarna och lyssa mig i ansiktet med en ficklampa "Jenny, e du vaken?". Han var ju mörkrädd ;) Annoying men ja okej nu kan jag väl gå upp och kolla på tecknat/spela nintendo.
Lagom tills det var dags att börja skolan blev den lille skiten totalt odräglig! Goddamn vad jobbig han var! Vi funka knappt alls ihop längre. I högstadiet så hälsade vi inte ens på varandra i skolan. Kommer ihåg att alla mina kompisar tyckte att det var jättekonstigt, men sen å andra sidan så behövde dom inte bo ihop med odågan!
Det blev bättre sen igen när jag flyttade hemifrån. O ännu bättre sen när han också flytta hemifrån, t o m så att jag gick hem till honom o så glodde vi på film o käka pizza. Med andra ord nu funkar vi lika bra igen som vi gjorde från början. Han var här uppe och hälsade på för några veckor sen också. Känns verkligen jätteskönt.
Brosan påminner rätt mycket om pappa till sättet. Lugn och så men kan bli helt jäkla knasig! Han ska även utbilda sig till brandman, precis som pappa, han har pratat rätt länge om att gå i pappas fotspår (hihih o det går tydligt att höra stoltheten i hans röst när han pratar om de).
Ringer man brosan e han så jäklans seg att prata med, han säger ju typ inget, nada. Men! Ringer han, ja då jävlar! Då går käften i ett och man får knappt en syl i vädret själv, väldigt jobbigt om man precis var på väg in på dass kan jag säga ^^
0 comments:
Skicka en kommentar