Ibland är det läskigt hur snabbt tiden går egentligen.
Nu har det gått ett år.
Jag tänker ofta på honom. Han var en minst sagt speciell människa, som har satt ett djupare intryck i mig än vad jag trodde.
Det syntes och visades kanske inte alltid till det yttre, men han hade något vettigt innanför pannbenet och hade många intressanta tankar. Inte alltid den gladaste av alla prickar, men besatt ändå en förmåga att sprida värme.
Ledsen över att jag inte han lära känna och umgås med honom ännu mer.
Miss ya, W!
0 comments:
Skicka en kommentar